Huset låg ödsligt norr om kyrkan, omgivet av murar, brant
stupande raviner och vindpinade träd. Fasadputsen var gulnad av ålder och hade
fläckvis ramlat av. En del av muren var raserad...
Jag visste inte så mycket om det gamla kråkslottet. Bara att
det en gång tillhört Axel Munthe, drottningens livmedikus som skrivit Boken
om San Michele (vars titel inte lockade till läsning).
Någon hade förklarat att Munthe varit besatt av döden och av den anledningen uppfört huset så nära kyrkogården. Enligt mina vänner fanns det egendomliga skulpturer och ”mystiska kultplatser” på området...
Någon hade förklarat att Munthe varit besatt av döden och av den anledningen uppfört huset så nära kyrkogården. Enligt mina vänner fanns det egendomliga skulpturer och ”mystiska kultplatser” på området...
Sent en sommarkväll samlade jag mod och smög mig in genom
skogen norrifrån. Men när jag närmade mig huset fick jag plötsligt syn på en
man som stod och sågade ved intill en timrad uthuslänga. Gården var alltså
bebodd och inte ett övergivet spökhus som jag föreställt mig. Jag smög mig
snabbt ut igen...
Många år senare återvände jag (nu genom grinden) för att
följa med på en guidad visning. Det var en omtumlande upplevelse. Gården, dess
historia och människorna som bebott den kom till liv: Doktor Munthe och hans
äventyr i Paris, Rom, Neapel och på Capri. Hustrun Hilda och de två sönernas
fantasifulla tillvaro, deras kreativitet som lämnat spår i trädgårdarna och
alla husets rum. Väggmålningarna, marionetterna, dockskåpet. Möblerna,
tavlorna, föremålen. Allt hade något att berätta, väggarna bågnade nästan av
alla historier.
Strax därefter påbörjade jag min trädgårdsutbildning. Men jag
glömde inte Hildasholm. Det hände att jag fantiserade om att få komma tillbaka
och ta hand om trädgårdarna där. Jag kunde inte tänka mig något ställe där jag
hellre skulle vilja jobba. Och tack vare diverse lyckliga omständigheter gick
drömmen snart i uppfyllelse. Nu har jag varit här i över tretton år och det
finns forfarande ingen annan arbetsplats som lockar mer.
I fortsättningen ska jag dela med mig av lite tankar och
bilder från Hildasholm här på Dalaliv: foton, betraktelser, trädgårdstips,
historier om familjen Munthe och andra som befolkat gården... Förmodligen
kommer det också att slinka med en del saker som inte har direkt med Hildasholm
att göra. Snart ska jag ut i skogen och hugga ved till exempel. Inom kort är
det dags att börja förkultivera plantor. Och när det våras har jag vissa planer
även för min egen lilla trädgård...
Det kommer att bli lite av varje, och jag ser fram emot att
förmedla det här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar